Vad är det bästa med Od-Alboga?
Vid ett föreningsmötet fick alla skriva på lappar (så många man ville/kunde) vad de tyckte var bäst med bygden. Lapparna sorterades upp i kategorier, varefter deltagarna fick markera de tre viktigaste. Då blev resultatet nedanstående.
Naturen Öppet landskap med betande djur; skog och vatten; bebodd landsbygd; naturskönt; inte så stressig miljö; frisk luft; förutsättning för rekreation och överlevnad; god boendemiljö.
Sociala tryggheten Goda (hjälpsamma) trevliga grannar; aktivt socialt kontaktnät; god sammanhållning; gemenskap => trygghet; trygg uppväxt för barn; lugnt.
Centrala läget Centralt i Västra Götaland – pendlingsavstånd till många städer (vägar, tåg, flyg); liten idyll men ändå ganska nära till arbetsorter och nöjen; ligger bra till även för turister.
Därefter rankades Skolan och barnomsorgen, med ett starkt engagemang för att de skall finnas kvar. Då kommunen nyligen satsat på en utbyggnad känns det för närvarande ingen större risk för försämringar. Vidare noterades att vi upplevs av besökare som en levande, kreativ bygd med aktiva och påhittiga invånare och ett omfattande föreningsliv.
Historik
Vi befinner oss i en kulturhistoriskt rik bygd som varit fast befolkad i ca 6000 år. Spår av tidig bebyggelse i form av gravrösen och odlingsrösen återfinns på ett flertal platser i hela området. Tillgången till vatten i form av sjöar och åar samt lättbrukade sand- och moränbackar gynnade tidigt uppodling och bosättning. Att bruka jorden har därför under dessa årtusenden huvudsakligen gett innevånarna uppehälle.
Vägen från Jönköping via Ulricehamn och genom Od till Alingsås och Göteborg var länge en viktig transportled. När, under 1800-talets mitt, vägen till Göteborg istället drogs genom Borås hamnade vi lite vid sidan om allfarvägen.
Vid 1800-talets slut nådde befolkningstillväxten sin kulmen. Od hade då ca 1200, Alboga ca 500 och Öra drygt 300 invånare. Emigrationen och inflyttningen till städerna förändrade detta snabbt och runt år 1950 hade befolkningssiffrorna halverats. Invånareantalet sjönk ytterligare under några decennier för att sedan ha legat ganska stabilt till våra dagar.
Hur ser bygden ut idag?
1960-talet innebar förändringar i form av att postkontoret stängdes, flera lanthandlar lades ner, linjebusstrafiken decimerades till nästan enbart skolskjutsar och ett stort antal småbruk slogs samman eller skogsplanterades. Antalet boende som hämtar sin försörjning i vår bygd ser idag mycket annorlunda ut mot tidigare. Majoriteten pendlar nu till olika tätorter för att förvärvsarbeta eller studera, men nya små- och enmansföretag inom olika branscher har också sett dagens ljus och ger arbete på orten. Mjölkproduktion förekommer nu bara på ett fåtal gårdar, men de har i gengäld stora djurbesättningar.